MinGastricBypass

Jag önskar alla mina följare ett gott nytt år! Hoppas att era år blir fyllde med lycka och välgång!
Vi ses nästa år!
Skål

Ja faktiskt, jag pratade med min bästa vän och kollade om hon ville komme ner från sthlm och hälsa på i snön. Det gjorde hon ju, igårkväll hämtade vi henne i Älmhult och nu ska vi iväg in till "stan" och kolla mellandagsrean. Så uppenbarligen kommer det vara lite segt med bloggandet. Som ni ser är jag fullt upptagen med att roa min vän. Jag återkommer senare, sen när hon har åkt hem och jag återgår till min normala vardag.

Ja så är det väl med varje dag. Idag har jag faktiskt klätt mig och sminkat och fixat mig, mest för att jag ska kunna känna mig lite mer som mig själv igen. Tog ett nytt kort på mig och ett på ett av ärren från agrafferna. Tänkte lägga upp båda.
Före operationen

Efter operationen
 plus agrafferna

Det första kortet är från en resa till kroatien, som jag fick när jag fyllde 20. Jag är känslig mot solen, därför ser jag så röd ut xD
Det andra kortet på mig är väldigt nytaget, det är ifrån i morse faktiskt. Och kortet på agrafferna är några dagar gammalt, men det är i stort sett så dom ser ut. Jag ser lite skillnad själv och det är ju roligt :)

Känner mig sporrad av mina mått och att jag kan äta så pass bra som jag kan. Jag känner mig piggare, för varje dag som går så känner jag mig gladare och mer mig själv igen. Idag ska jag försöka mig på kött. Rotfruktsgratäng och kött, mumsigt värre. Kommer ta det väldigt försiktigt eftersom jag vet att kött kan fastna men jag är inte rädd för det. Provar man inte så vet man inte, det har alltid min lilla mamma sagt. Och man ska ju faktiskt lyssna på sin mamma ;)

Mina gamla mått var såhär
Lår: 80cm
Mage: 126cm
Stuss: 129cm
Överarm: 43cm
Vad: 51cm
Hals: 37cm
Bröst: 119cm

Mina nya mått (ink skillnaden i cm) är
Lår:79cm (-1cm)
Mage:123cm (-3cm)
Stuss:128cm (-1cm)
Överarm:41cm (-2cm)
Vad:47cm (-4cm)
Hals:37cm (0)
Bröst:114cm (-5cm)

Det är inte jättestora siffror men jag är nöjd, det pekar på att något händer :) Det är härligt!

Detta är bara en redigering. Nya mått kommer om någon dag.

Efter nån vecka utan kramper så har dom börjat igen, jag vet inte riktigt vad det beror på men det är ingen fara än så länge. Dom gör inte jätte ont eller håller på jättelänge, nu är det mest somom luft fastar i matstrupen. Om det fortsätter eller blir värre ska jag ringa Aleris sjukskötersor och kolla med dom så att det inte är något att oroa sig för.
Jag var ute och gick idag och kände mig riktigt pigg, tills jag kom hem. Då gick jag och lade mig och sov i ungefär 1½ timme. Sen väcte gubben mig och tyckte att om jag sov mycket längr så skulle jag inte kunna sova på natten. Det är bra att jag har honom, han känner mig så bra. Som det är nu äter jag det mesta förutom kött och sparris och sånt med skal på som tex vindruvor. Allt funkar bra och inget fastnar, jag åt kyckling både igår och idag. Igår åt jag kyckling och rotfuktsgratäng (som grannen hade gjort, asgod!) och idag åt jag soppa med kyckling i. Väldigt gott det med :)
Nu ska jag äta mellanmål och jag ska unna mig en banan, det ska bli väldigt gott :D Jag har tagit mina mått och dom lägger jag upp i ett nytt inlägg strax.

Sen operationen har jag varit passiv eftersom jag har varit så himla trött och orkeslös. Nu är det slut på det. Nu äter jag mina vitaminer och sånt som jag ska, så nu är när jag är piggare ska jag börja sakta men säkert gå ut och gå på dagarna, så småningom ska jag börja simma och kanske gymma på skolan.
Idag var vi ute en stund, jag orkade till affären och tillbaka och nu är vi hemma i värmen. Vinden bet bra i kinderna men det var bara mysigt :)

Ja det är klart att det är skönt med en hemmajul. Men jag hade velat kunna vara i Sthlm och hälsa på min familj, men eftersom CSN är snåla jävlar och har bestämt sig för att inte betala ut en enda krona i jul (fast vi gick till den 17/12) så kan vi inte åka och hälsa på våra nära och kära. Tur att vi har varandra. Nu ska jag återgå till uppesittarkvällen.
God Jul och Gott Nytt År!!

Ja det är ju frestelsernas tid, inte sant? Nja inte direkt för mig. Min gubbe är snuttig som vanligt och vi har bestämt att eftersom det bara är han och jag i jul så köper vi sånt som jag kan äta, tex kalvsylta eller leverpastej. På så sätt kan vi fira jul tillsammans och ändå äta lite gott. Jag är en sånhär otålig människa när det kommer till julklappar. Jag orkar inte vänta till julafton utan jag ger gubben hans på en gång. Denna jul fick han en fin klocka, spraydeo som luktar asgott och en shampoo+dush gel som luktar lika gott den. Det kanske inte är världens roligaste julklappar men jag tycker att det är bättre att köpa något som han behöver istället för något som han inte behöver och sen ställer i ett hörn så det får samla damm. Jag vet iaf att jag uppskattar en härlig duschgel mer än något som jag inte ens vet vad det är eller vill ha. Nåja, det får duga för idag. Jag har inget mer att säga just nu.
Ha det bra och ta hand om er!

... återgår mitt liv till det normala. Nu har jag varit och hämtat mina piller och vitaminer och mineraler och fan och hans moster. Så nu börjar jag känna mig piggare igen :) IDag har jag gjort gottig mat, Lapskojs! Mycket gott och GB-vänligt :) Har inte så mycket annat att säga, ärren ser bra ut och jag ska lägga upp min mått här nån dag när jag minns det.

Ja igår var vi och handlade mat och annat trevligt. Jag kände mig självklart trött och seg men inte så farligt. Helt plötsligt blev jag utmattad och knäsvag, jag skakade och svettades. Jag vet fortfarande inte vad det var men jag öppnade en dricka i affären och drack den på plats. Då mådde jag bättre nästan på en gång. Jag tror att det berodde på att jag inte hade ätit frukost ännu. Jag slarvade inte med flit men eftersom jag inte är hungrig och vi skulle iväg och göra något jag tycker om så glömde jag helt enkelt att äta. Nåja jag har ju lärt mig min läxa så nu äter jag frukost varje dag även om vi ska iväg. Jag måste ta tid att äta..
Något som känns väldigt konstigt är att äta en Risifrutti och bara få i sig halva. Men det är ju roligt också :) Jo vi var och tog ur "dragkedjan" igår, väldigt skönt! Sköterskan som tur ur dom var jätte duktig och snäll och tog det så försiktigt, men det gjorde inte ont. Nej nu ska jag faktiskt spela lite, vi köpte Cataclysm igår så jag är glad :)
Jodå, jag är WoW-nörd.. Deal with it. ;)

Har inte alls mycket att säga om dagen. Jag har varit passiv och väldigt trött. Har kollat på TV och spelat mest hela dagen, var ute och gick en runda med gubben till och från affären. Sen var jag helt utpumpad. Ska försöka vara lite mera aktiv på dagarna och försöka röra på mig lite mera. Kramperna i magen är i allafall borta nu och jag kan äta igen, det är skönt. På fredag sticker jag till VC och tar ur "dragkedjan" så att jag slipper kliandet från plåstrena. Nej nu ska jag sova.
Ta hand om er!

Ja, trott eller ej. Jag var i skolan HELA två timmar, sen orkade jag inte mer och gubben kom och hämtade mig. Jag lyckades se några redovisningar, det var roligt :) En klasskompis sjöng för oss och hon sjunger så vackert att änglarna gråter. Hon sjöng en annorlunda version av Betlehems Stjärna och det var inte ett öga torrt i hela salen. Vackert vackert vackert :)
Nåja, vid kvart i elva åkte jag hem och sen har jag faktiskt sovit hela dagen. Konstigt nog är jag fortfarande helt slut och längtar tills kvällen tränger sig på och jag får sova mera. Det år nog räcka för idag, jag har inte så mycket att säga. Jo helt ointressant visserligen, jag tappade ett plåster idag och jag har inga nya... Som tur är ska jag plocka ur "dragkedjan" på fredag.
Ta hand om er!

Jag vet helt ärligt inte om jag orkar ta mig till skolan i morgon, jag blir slut av en sån enkel sak som att bara klä på mig. Stygnen kliar så att jag håller på att DÖ!!! Ska ta ur dom på fredag på VC. Jag orkar inte med dom längre, jag vaknar på natten av att jag river mig på "dragkedjan". Sitter i detta nu och dricker lite fil, jag har glömt att äta middag idag så jag fick ta lite fil.
Just nu känner jag bara för att skita i skolan nästa vecka och bara försöka läka. Men det går ju inte, då får jag inte det jag behöver, jag får hög frånvaro och det resulterar i att CSN inte vill arbeta med mig. Nej jag ska klara av att gå till skolan i morgon, i alla fall för att kunna få prata med lärarna och för att visa upp mitt sjukskrivningsintyg.
Nu ska jag hoppa in i duschen och sen lägga mig.

Natti!

Ja faktiskt, just nu står jag på 112 kilo och det går neråt. Jag har fortfarande lite problem med kramper och trötthet. Annars mår jag faktiskt rätt bra. Har precis ätit broccolisoppa med ostsmak, väldigt mumsigt :) Ska gå ut och gå sen när jag känner att jag orkar.

Nu är det segt på bloggfronten. Det finns inte så mycket att säga just nu. Jag har kramper i magen så jag har lite svårt att äta. Jag är rätt seg och känner mig trött och orkeslös. Just nu går jag mest och väntar på att kramperna ska gå över så att jag kan äta lite mera som jag ska. Nu lever jag på soppor och filmjölk, väldigt gott men rätt enformigt. Jag vill tacka våra grannar Christer och Ann, Christer kom och hämtade mig från sjukhuset efter operationen och Ann har lånat ut sin stavmixer till oss. Det hjälper jätte mycket med en stavmixer :) Nu ska jag ta min gosiga plats i soffan och försöka få i mig lite mera vätska. På återseende.

Jepp. Nu är min Gastric Bypass gjord. För er som fortfarande inte är säker på vad en GBP är så är jag snäll och bifogar en länk från wikipedia, http://sv.wikipedia.org/wiki/Gastric_bypass . Jag tycker att det var en rätt bra länk, inte massa svårt språk och anna jox.

Ja så vad ska jag säga. Fem i åtta klev jag in hos Aleris och hade ingen aning om vem jag skulle träffa, vad jag skulle göra eller vart jag ens skulle sitta. Så jag letade rätt på en sjuksköterska och sa helt enkelt " Hej, jag vet inte vart jag ska vara." Hon var väldigt vänlig och tillmötesgående och vi började med rutinfrågor pch invägningen! Jag som har varit så HEMSKT nervös för invägningen, det var nu det gällde. JAg kände mig rätt säker på min sak eftersom vågen hemma visar 115 kilo, men visst, vågen hos Aleris visade 117 kilo. Då fick jag en klump i magen och vart lite ledsen, jag var så säker på att dom skulle skicka hem mig för att enda kilo. Men nej det gjorde dom ju faktiskt inte. Jag fick träffa kirurgen som var dansk (oj vad jag förstod mycket) och narkossköterskan som inte heller var svensk men skandinav iaf, både frågade massor med frågor och sen helt plötsligt så var jag inne med sköterskan och fick mina fina operationskläder. Dom bad mig sätta mig ner en stund så skulle det vara min tur strax, jag fick dropp och ett litet fint band runt handleden. När jag satt där så fick jag en liten sekund över till att tänka. Då upptäckte jag att längst innerst inne var den där ångerrösten bort. Det var väldigt skönt Efter en stund så fick jag en mask över ansiktet och fick räkna till tio, haha jag kom till två!


När jag väl blev väckt på uppvaket så hade jag fått morfin och det mår jag inte bra av, jag mår hemskt illa och kräks, det hade jag glömt att säga i all stress. Dom bad mig resa mig upp långsamt långsamt så det gjorde jag. AJ det gjorde ont där, oj vad det stramade där och helt plötsligt fick min mage för sig att vända sig ut och in. Det är inte mycker som kan vända sig ut och in när man inte har någon mage kvar så jag fick en panikattack för att det gjorde så ont. Som tur är är sköterskorna helt underbara, dom lyckades lugna ner mig massor och jag kunde andas igen. Ja sen så var det inte mer än att sova i en timme och dricka lite LITE (30ml) vatten i omgångar, ha hemska kramper, försöka rapa utan att lyckas och känna sig allmänt konstig i magen.

Första måltiden vi fick var morgonen därpå, då fick vi filmjölk, det var väldigt gott faktiskt. Jag tittade på min fil och tänkte visst att jag ska bli mätt på det här, tji fick jag. Jag vart proppmätt, det är en udda känsla måste jag säga. Sen efter att vi hade ätit färdigt var det att gå runt lite på avdelningen för att kunna få ner maten ordentligt och för att få gasen i magen att försvinna (fortfarande ont i axeln/halsen) och för att vi inte ska få blodproppar. Jag är rätt stolt över mig själv, nu när jag har testat mina blodförtunnande sprutor så är jag inte like rädd längre, men dom svider. Som det är just nu är jag trött och orkar inte skriva mer. Jag återkommer senare, när jag är lite piggare.

Ja nu är jag lagom nervös och orolig och det mesta man kan vara inför något stort. Nåja, i morgon smäller det och då är förändringen gjord. Då ska jag bara vänja mig vid att äta ofta, lite och att inte dricka till maten och efter maten. Aja det är väl en vanesak kan jag tänka mig. Känner mig taggad samtidigt som jag kanske nånstans långt långt låååångt bort inte vill eftersom jag tycker om mat. Men jag tycker om livet mer. Jag återkommer på tisdag eller onsdag så får ni lite insider information.

Ja nu är det bara idag och i morgon kvar sen är jag nyopererad, det känns lite nervöst. Håller på med sista rycket nu, hoppar hopprep och ska ut och gå om en stund. Känner att även om jag ligger under 116 kilo för tillfället så vill jag fortsätta med både diet och träning för att inte gå upp något. Som det är nu är jag torr precis överallt, jag har vätskebrist som fan. Men jag tänker inte klämma i mig massa vatten nu, jag vill inte riskera något alls.
Det är nog dumt att jag inte dricker vatten och återfuktar kroppen men nu är det så NÄRA! Jag kommer antagligen inte skriva i morgon, eller så gör jag det, jag känner mig stressad redan och såklart nervös. Så det finns en risk att jag glömmer skriva i morgon. På måndag blir jag opererad så då kommer jag inte kunna skriva, jag blir hemskickad på tisdag och jag vet inte om jag orkar skriva då. Jag har tagit mina mått så jag ska lägga upp dom, mest för att själv kunna hålla koll.

Lår: 80cm
Mage: 126cm
Stuss: 129cm
Överarm: 43cm
Vad: 51cm
Hals: 37cm
Bröst: 119cm

Sådär, där har vi mina mått. Kommer uppdatera mina mått så ofta jag kommer ihåg det men inte oftare än en gång i månaden. Kommer uppdatera min vikt rätt ofta i början, kanske varannan vecka eller så, men det kommer avta det med till att bli en gång i månaden. Så ungefär samtidigt kommer jag uppdatera min vikt och mina mått.

Det är det värt, stod fortfarande på min målvikt i morse när jag vägde mig. Men jag har så jävla svårt att komma upp på morgonen numera. Min klocka ringer alltid klockan sex på morgonen men i morse kom jag inte upp förrns vid tjugo i sju. Usch det ger mig lite ångest, ingen tid alls till att bränna på morgonen. Jaja, nu ska jag inte köra lika hardcore, jag ska fortfarande hålla på med dieten och hoppa hopprep och gå ut och gå för att inte gå upp något.
Jag börjar bli lite nervös inför operationen nu, som tur är så har jaf många att prata med om mina tankar och min oro. Jag pratar mycket med min mamma eftersom hon har gått igenom samma sak. Det är skönt att prata med någon som vet vad som händer efteråt. Sen så pratar jag massor med min gubbe såklart, han vet precis vad han ska säga för att jag ska vara lite mindre orolig. Det är mysigt :)
Snart ska jag ut och pulsa i snön till skolan. Mindre roligt och jag har egentligen ingen energi för matte, men det är såklart nödvändigt att gå dit. Uscha -.-

Jag har stressat, slitit ut mig, bantat, gråtit, skrikit, varit på ett jävla humör och bara velat ge upp flera gånger. Men det har det varit värt, nu står jag på 116 kg. Fy FAAN vilken slit det har varit men det har det varit värt. Nu ska jag kämpa hårt de sista dagarna så att jag stannar på 116 kg eller kanske lite mindre. Nåja jag uppdaterar igen på söndag.